The Inside Assyria Discussion Forum

=> Are you interested in this idea???!!!

Are you interested in this idea???!!!

Posted by Andreas (Guest) - Thursday, December 4 2003, 8:19:23 (EST) from 217.255.180.148 - pD9FFB494.dip.t-dialin.net Network - Windows 2000 - Internet Explorer Website: Website title:

Shlama all, Latest Swedish study entitled: "Irak: Analys av religion, etniska grupper och tribalism ur konflikt- och demokratiperspektiv" = "Iraq: Analysis of religion, ethnic groups and tribalism from a conflict and democracy perspective" From what I learned from this study, a better title for it would be "... from a perspective of conflict resolving and democracy building". But well, only my suggestion, I am responsible neither for the content nor its branding. On a general note: The text is of course in Swedish. Given the fact that so much material relevant for Assyrians is in languages other than English - Yes, there is life beyond English ! - I'd urgently suggest setting up sort of an information clearing/translating house. Its tasks: In all languages: Info research/mining - info analysis - info presentation. 1 of the components of such a info clearinghouse then would be a network of professional or a least professionalising translators/editors. So WHAT ? Are you interested in this idea? I'd appreciate your feedback. Best Andreas ------------------------------- Lunds universitet CTR Avdelningen för religionshistoriska ämnen Islamologi Irak: Analys av religion, etniska grupper och tribalism ur konflikt- och demokratiperspektiv Utförd på uppdrag av SIDA Lund 2003-10-24 Jan Hjärpe Rickard Lagervall Leif Stenberg Irak: Religion, etnicitet och tribalism Den moderna irakiska staten konstruerades av Storbritannien år 1921 i och med installerandet av en kung av den hashimitiska familjen, Faysal. Statsbildningen bestod av tre tidigare 2 administrativa områden inom det osmanska riket: vilayet Mosul, vilayet Baghdad och vilayet Basra. Sammanfogandet av dessa, på flera sätt olika områden, fick till följd att landet allt sedan dess präglats av religiös, språklig, etnisk och tribal mångfald. Av betydelse är att dessa tillhörigheter inte sammanfaller, även om det finns grupper, som de mandeiska, yezidiska och judiska, där gränserna för religiös och etnisk tillhörighet närmast sammanfaller. Samtidigt ska betydelsen av religiös, etnisk och/eller tribal inte uppfattas som statisk. Vad en grupp eller individ väljer att betona i en identitetskonstruktion kan vara flytande. Genom det moderna Iraks historia finns flera exempel på hur allianser skapats genom att ibland betona en etnisk tillhörighet framför en tribal eller religiös och vice versa. Den historiska inledningen i föreliggande text avser inte att vara en heltäckande, utan vill lyfta fram avgörande händelser i Iraks nutidshistoria och relatera dessa till religion, etnicitet och tribalism. I norra Irak är en betydande del av befolkningen kurder, men där finns även turkspråkiga turkmener, och shebaker. Arabisk befolkning dominerar Baghdad-området och den södra delen av landet. Men det finns också perser, särskilt i de shi‘itiska pilgrimsorterna. Ungefär 97 procent av Iraks befolkning är muslimer. Ungefär 60%–65% av den irakiska befolkningen tillhör shi‘a. En stor minoritet, 32%–37%, är sunni-muslimer. Av de resterande utgörs cirka 3% av olika kristna riktningar och andra religioner.För att illustrera komplexiteten kan man också göra följande indelning: shi‘itiska araber: 54 procent; sunnitiska araber: 24 procent; sunnitiska kurder 22 procent. Den shi‘itiska majoriteten har varit förtryckt så väl under den tid som området tillhörde det osmanska riket som efter att den irakiska staten skapades. Komplexiteten ifråga om etnicitet och religionstillhörighet kan illustreras av att det såväl bland de vanligtvis sunnitiska kurderna som turkmenerna finns shi‘itiska minoriteter. Och främst inom den sunnitiska, men även inom den shi‘itiska, finns sufiordnar som utgör globala nätverk. Två exempel är ordnarna Qadiriyya och Naqshbandiyya. Qadiriyya har sitt centrum i Baghdad där ordensgrundaren ‘Abd al-Qadir al-Jilani begravd, och vars grav besöks av pilgrimer från hela den muslimska världen. I den kurdiska Barzanifamiljen, som leder Kurdish Democratic Party (KDP), finns traditionellt shejker som tillhör Naqshbandiyya. En annan ledande kurdisk familj, Talabani vilken leder Popular Union of Kurdistan (PUK), tillhör Qadiriyya, som är en annan vanlig orden bland kurder. Ifråga om heliga platser är de viktigaste shi‘itiska helgedomarna och pilgrimsmålen belägna i Irak. Dessutom har islams gyllene era, förknippad med det medeltida Baghdad, stort symbolvärde bland muslimer, speciellt i sunnitisk historieskrivning och retorik. Kopplad till etnisk och religiös tillhörighet är familjetillhörigheten, som utgör en avgörande social komponent i det irakiska samhället. Inom den shi‘itiska befolkningen kan vi se hur man klan- eller familjevis gärna ansluter sig till en religiös ledare (en marja‘). Det religiösa ledarskapet inom sh‘ia tenderar att gå i arv. Familjer som al-Hakim, al-Khu’i, as-Sadr, as-Sijistani (Sistani) och at-Tabataba’i är exempel på denna tradition av i praktiken ärftligt religiöst ledarskap. Traditionellt har religionstillhörighet inte varit ett individuellt val utan grundat på familjetillhörighet. Det utgör också en integrerad del av familjerätten. Den religiösa grupptillhörigheten är alltså inte nödvändigtvis förbunden med religiös tro; den har en rad profana funktioner, sociala, ekonomiska, politiska, och juridiska. Familjetraditioner och strukturer baserade på stam- och klantillhörighet har alltså avgörande betydelse. Välkänt är att Saddam Husseins maktbas utgjordes av hans klan, Takriti-klanen. En stor del av statens institutioner har varit, officiellt eller inofficiellt, organiserat på basis av familjetillhörigheter. En sådan sådan klanstruktur är alltså i sin tur relaterad till religionstillhörigheter och etniciteter. Detta förhållande är giltigt också för den privata sektorn av samhället. Viktigt att understryka är att religiös, etnisk och familjemässig tillhörighet har varit 3 av stor betydelse även för sekulära krafter i det irakiska samhället. Ba‘thpartiet leddes i början av 1950-talet av sekulära shi‘a-muslimer och likaså har det irakiska kommunistpartiet dominerats av shi‘iter. Dessa tillhörigheter är även centrala i vardagslivet. Att skaffa ett arbete, göra affärer, gifta sig, få en utbildning osv. är handlingar där konfessions-, etnicitietsoch familjetillhörighet kan spela en avgörande roll. Fram till år 1932 var Irak ett brittiskt mandat, därefter självständigt, men med nära relation till Storbritannien. Efter en militärkupp år 1958 utropades den irakiska republiken. Kuppen innebar en förskjutning av makt i det irakiska samhället, från en jordägarklass till en grupp av auktoritära och konspirerande militärer. Denna förskjutning sammanföll med att ett politiskt komplexare samhälle växte fram – ett samhälle som kontrolleras genom dess främsta maktmedel, armén. Kuppen 1958 anses emellertid ha skapat ett kreativt intellektuellt klimat bland konstnärer och författare, och den öppnade upp för diskussioner om Iraks framtid. Man kan möjligen tala om en irakisk identitet som var på väg. Dock stryptes dessa möjligheter till ett öppet debattklimat snabbt, och redan under tidigt 1960-tal var censur, arresteringar, indragningar av tidningar och tidskrifter, kontroll av politiska partier och en ökande aktivitet av säkerhetstjänsten det vanliga. Många inom opposition och bland intellektuella valde att gå i exil eller att verka inom hemliga organisationer. En del valde självcensur, medan andra föll in i det klientsystem som genomsyrade staten och som gav belöning för rätt åsikt. Det var under tidigt 1960-tal som Ba‘thpartiet byggde upp sin verksamhet i lönndom. Genom infiltration i statsapparaten, fackföreningar, krig mot kommunister och skapandet av ett cellsystem hade Ba‘th kring år 1962 åstadkommit ett välfungerande nätverk. Under tidigt 1960-tal var den irakiska armén involverad i ett krig mot kurdiska grupper, bland annat var den kurdiske ledaren Barzani delaktig, och KDP förbjöds. Konflikten mellan kurdiska sammanslutningar och den irakiska republiken har pågått sedan republikens grundande. Men, med hänvisning till ovanstående diskussion om komplexiteten av relationer i det irakiska samhället, kan det vara värt att understryka att den irakiska regimen även varit allierad med vissa kurdiska grupper i strider mot andra kurder. Under 1963 genomfördes ett kuppförsök i vilket Ba‘thpartiet var en av de krafter som utmanade makten. Dock visade det sig att Ba‘th inte kunde enas i ett kritiskt skede av konflikten. Organisationen var för splittrad och lojalitetsbanden drog åt olika håll. Presidenten ‘Arif lyckades med hjälp av klientförhållanden mobilisera centrala delar av armén och återtog därmed kontroll av makten. Den irakiska armén kännetecknas av ständiga lojalitetskonflikter mellan officerare på grund av religiös, etnisk och/eller familjemässig tillhörighet. För varje irakisk ledare har dessa lojalitetsband varit realiteter som måste hanteras och utnyttjas i maktspelet. 1964 rekonstruerades Ba’th; uppdraget gavs till Saddam Hussein som tillsammans med andra medlemmar av Takriti-klanen tog sig an uppdraget. Ledaren för partiet vid denna tid tillhörde samma klan som Hussein. Emellertid kom Ba‘th att företa ett kuppförsök samma år, vilket ledde till att bland annat Saddam Hussein arresterades. Ba‘ths aktiviteter minskade, men Hussein kom under fängelsevistelsen att bygga upp starka lojalitetsband med olika medfångar. Han frisläpptes 1966. Ba‘thpartiets väg till makten öppnades genom en ny kupp år 1968. Ett antal officerare på viktiga poster, bland annat inom det republikanska gardet, genomförde kuppen De viktiga posterna i den nya regimen gavs till de militära ledarnas protegéer. Ba‘ths ledande medlemmar fick ett begränsat antal platser. Även det sunnitiska islamistiska Muslimska brödraskapet var representerat, och kurder tilldelades några platser i regimen. Ett missnöje inom Ba‘thpartiets ledarskap fick till följd att ledningen för partiet direkt efter kuppen började manipulera, intrigera och utnyttja de lojalitetsband som kunde 4 aktualiseras, speciellt inom armén. Bara några veckor efter kuppen erövrade Ba‘thpartiet makten. Den nya irakiska regimen som etablerades 1968 vilade knappast på någon ideologisk grund. Ba‘thpartiet och arméofficerare var alla intimt kopplade till olika tribalt grundade nätverk, speciellt med familjer, klaner och stammar från den nordöstra delen av Irak. De styrande nätverken bestod av sunnitiska araber som såg sig som överlägsna shi‘itiska araber och kurder. Under de kommande tio åren konsoliderade den irakiske presidenten Hasan al-Bakr och Saddam Hussein sin makt. De byggde den på framför allt familjerelationer samtidigt som man gynnade dem som slöt sig till de styrande. Man skapade beroendeförhållanden. De gjorde sig samtidigt av med sina olika motståndare, både bland politiska partier, inom Ba‘th och inom armén. Kärnan i lojalitetsnätverket, som finansierades med statliga medel, utgjordes av stammen/klanen Al Bu Nasir som omfattade cirka 20 000 personer. Den politik som fördes gentemot oppositionsgrupper, speciellt kurder och shi’iter, utmärktes av ett flexibelt utnyttjande av systemet. Regimen var instabil och hotades av en försämrad relation till Iran och av oron i kurdiska områden. Krig utbröt i den kurdiska regionen under början av 1970- talet och år 1973 utsattes regimen för ett kuppförsök. Dock gick al-Bakr och Saddam Hussein stärkta ur konflikten och behöll sin makt över landet. Förhållandet till Iran försämrades på grund av konflikter rörande gränsdragningen mellan de båda länderna. Iran stödde kurdiska grupper och ett för regimen kostsamt krig mot kurder pågick under 1974. Överraskande slöts ett avtal om gränsdragningen mellan Irak och Iran under 1975 och Iran drog tillbaka sitt stöd till kurdiska fraktioner. Cirka 150 000 av Barzanis anhängare flydde över gränsen till Iran. Denna stärkta position gentemot kurderna gav regimen möjlighet att starta en folkomflyttning. Det beräknades att cirka 500 000 kurder flyttades söderut till arabiska och shi‘itiska områden. Hela kurdiska kommuniteter flyttades även från gränsområdena till Turkiet och Irak till nya bostadsområden i utkanterna av större städer. Samtidigt uppmuntrades sunnitiska araber att flytta norrut. Dessa projekt följdes även av investeringar i infrastruktur i norr. Saddam Hussein stärkte följaktligen sin ställning i den irakiska ledningen från 1976 gentemot Hasan al-Bakr och från denna tidpunkt framstod han som Iraks starke man. Han kontrollerade säkerhetsapparaten, en stor del av offentlig administration och grenar inom armén. Denna maktposition i kombination med ett skickligt utnyttjande av lojalitetsband med takritfamiljer och löften om välgång i samband med stöd för hans sak var, tillsammans med ett aktivt arbete i syfte att skapa klientförhållanden inom officerskåren, grunden för hans starka position. Nu dubblerades antalet soldater i den del av armén som Hussein kontrollerade, och officerare förbjöds att delta i någon annan politisk aktivitet än den som organiseras av Ba‘th. Brott mot denna lag var belagd med dödsstraff. Under åren 1976 och 1977 stärkte Saddam Hussein även sitt inflytande inom Ba‘thpartiet och inom andra ledande organ som Revolutionsrådet. I dessa tillsattes personer som stod i ett klientförhållande till Saddam Hussein. Det var följaktligen inte en fråga om att skapa relationer enbart grundade på våld eller tvång. Saddam Hussein måste uppfylla sin del av klientförhållandet, främst genom att ekonomiskt belöna sina klienter. Under år 1977 slogs oroligheter inom shi‘itiska grupper ner. Den rådande politiken var att shi‘a skulle hållas utanför statens styrande organ. Efter oroligheterna straffades flera shi‘amuslimer, men Saddam Hussein ansåg att straffen var för milda. Efter dessa händelser utvecklade Hussein en ny strategi i förhållande till shi‘a, och till islam som helhet. Islam kom från denna tidpunkt att vara en tydligare och synligare del av statens retorik och politik. Ett mål från Husseins sida var även att bygga nya klientförhållanden med religiösa ledare. En 5 följd var att allt fler grupper i det irakiska samhället blev beroende av honom. Och från denna tidpunkt var Saddam Hussein den som kontrollerade Irak, men han tog inte formellt makten utan fortsatte att bygga upp ett system av klientförhållanden med olika grupper i landet. Under 1978 ledde han med framgång flera kampanjer för att ta bort sina motståndare. År 1979 avgick Hasan al-Bakr som president och Saddam Hussein tog hans plats. Detta sammanföll med ökad oro i de kurdiska områdena, och i tiden sammanföll detta med den iranska revolutionen. Omvälvningarna i Iran uppmuntrade shi‘itiska grupper i Irak att aktivt arbeta mot regimen (Ayatollah Khomeini, som sedan 1964 vistats i Najaf, tvingades lämna Irak år 1978 efter att shahen av Iran begärt detta). Revolutionen i Iran och det stora antalet flyktingar därifrån som fanns i Irak utgjorde följaktligen en grund för protester mot irakiskt förtryck av shi‘iter. En av de ledande kritikerna var den shi‘itiska marjan Ayatollah Sayyid Muhammad Baqir as-Sadr. Han placerades under 1979 i husarrest samtidigt som shi‘a-muslimer demonstrerade mot regeringen i de städer som har shiitiska helgedomar av betydelse, som Najaf, Karbala och Kufa, men även i shi‘itiska förorter till större städer (bostadsområden i städer är ofta religiöst, etniskt eller tribalt ”markerade”). I syfte att stävja potentialen i de shi‘itiska protesterna arresterades ungefär 5 000 personer, och bland dem fanns shi‘itiska religiöst lärde, men även ..... --------------------- - BACK TO INDEX - REPLY - QUOTE - EDIT - DELETE -

The full topic: No replies.

Accept: image/gif, image/x-xbitmap, image/jpeg, image/pjpeg, application/vnd.ms-excel, application/msword, application/x-shockwa... Accept-encoding: gzip, deflate Accept-language: de Cache-control: no-cache Connection: Keep-Alive Content-length: 19251 Content-type: application/x-www-form-urlencoded Cookie: *hidded* Host: www.insideassyria.com Referer: http://www.insideassyria.com/rkvsf/rkvsf_core.php?.PXjt. User-agent: Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 6.0; Windows NT 5.0)

Powered by RedKernel V.S. Forum 1.2.b9