The Inside Assyria Discussion Forum
=> Once again: Interest in this Idea ???
| Once again: Interest in this Idea ??? |
|
Posted by
Andreas
(Guest)
- Thursday, December 4 2003, 13:01:52 (EST) from 217.255.186.70 - pD9FFBA46.dip.t-dialin.net  Network -  Windows 2000 -   Internet ExplorerWebsite: Website title: |
Shlama all, Latest Swedish study entitled: "Irak: Analys av religion, etniska grupper och tribalism ur konflikt- och demokratiperspektiv" = "Iraq: Analysis of religion, ethnic groups and tribalism from a conflict and democracy perspective" From what I learned from this study, a better title for it would be "... from a perspective of conflict resolving and democracy building". But well, only my suggestion, I am responsible neither for the content nor its branding. On a general note: The text is of course in Swedish. Given the fact that so much material relevant for Assyrians is in languages other than English - Yes, there is life beyond English ! - I'd urgently suggest setting up sort of an information clearing/translating house. Its tasks: In all languages: Info research/mining - info analysis - info presentation. 1 of the components of such a info clearinghouse then would be a network of professional or a least professionalising translators/editors. So WHAT ? Are you interested in this idea? I'd appreciate your feedback. Best Andreas ------------------------------- Lunds universitet CTR Avdelningen för religionshistoriska ämnen Islamologi Irak: Analys av religion, etniska grupper och tribalism ur konflikt- och demokratiperspektiv Utförd på uppdrag av SIDA Lund 2003-10-24 Jan Hjärpe Rickard Lagervall Leif Stenberg Irak: Religion, etnicitet och tribalism Den moderna irakiska staten konstruerades av Storbritannien år 1921 i och med installerandet av en kung av den hashimitiska familjen, Faysal. Statsbildningen bestod av tre tidigare 2 administrativa områden inom det osmanska riket: vilayet Mosul, vilayet Baghdad och vilayet Basra. Sammanfogandet av dessa, på flera sätt olika områden, fick till följd att landet allt sedan dess präglats av religiös, språklig, etnisk och tribal mångfald. Av betydelse är att dessa tillhörigheter inte sammanfaller, även om det finns grupper, som de mandeiska, yezidiska och judiska, där gränserna för religiös och etnisk tillhörighet närmast sammanfaller. Samtidigt ska betydelsen av religiös, etnisk och/eller tribal inte uppfattas som statisk. Vad en grupp eller individ väljer att betona i en identitetskonstruktion kan vara flytande. Genom det moderna Iraks historia finns flera exempel på hur allianser skapats genom att ibland betona en etnisk tillhörighet framför en tribal eller religiös och vice versa. Den historiska inledningen i föreliggande text avser inte att vara en heltäckande, utan vill lyfta fram avgörande händelser i Iraks nutidshistoria och relatera dessa till religion, etnicitet och tribalism. I norra Irak är en betydande del av befolkningen kurder, men där finns även turkspråkiga turkmener, och shebaker. Arabisk befolkning dominerar Baghdad-området och den södra delen av landet. Men det finns också perser, särskilt i de shi‘itiska pilgrimsorterna. Ungefär 97 procent av Iraks befolkning är muslimer. Ungefär 60%–65% av den irakiska befolkningen tillhör shi‘a. En stor minoritet, 32%–37%, är sunni-muslimer. Av de resterande utgörs cirka 3% av olika kristna riktningar och andra religioner.För att illustrera komplexiteten kan man också göra följande indelning: shi‘itiska araber: 54 procent; sunnitiska araber: 24 procent; sunnitiska kurder 22 procent. Den shi‘itiska majoriteten har varit förtryckt så väl under den tid som området tillhörde det osmanska riket som efter att den irakiska staten skapades. Komplexiteten ifråga om etnicitet och religionstillhörighet kan illustreras av att det såväl bland de vanligtvis sunnitiska kurderna som turkmenerna finns shi‘itiska minoriteter. Och främst inom den sunnitiska, men även inom den shi‘itiska, finns sufiordnar som utgör globala nätverk. Två exempel är ordnarna Qadiriyya och Naqshbandiyya. Qadiriyya har sitt centrum i Baghdad där ordensgrundaren ‘Abd al-Qadir al-Jilani begravd, och vars grav besöks av pilgrimer från hela den muslimska världen. I den kurdiska Barzanifamiljen, som leder Kurdish Democratic Party (KDP), finns traditionellt shejker som tillhör Naqshbandiyya. En annan ledande kurdisk familj, Talabani vilken leder Popular Union of Kurdistan (PUK), tillhör Qadiriyya, som är en annan vanlig orden bland kurder. Ifråga om heliga platser är de viktigaste shi‘itiska helgedomarna och pilgrimsmålen belägna i Irak. Dessutom har islams gyllene era, förknippad med det medeltida Baghdad, stort symbolvärde bland muslimer, speciellt i sunnitisk historieskrivning och retorik. Kopplad till etnisk och religiös tillhörighet är familjetillhörigheten, som utgör en avgörande social komponent i det irakiska samhället. Inom den shi‘itiska befolkningen kan vi se hur man klan- eller familjevis gärna ansluter sig till en religiös ledare (en marja‘). Det religiösa ledarskapet inom sh‘ia tenderar att gå i arv. Familjer som al-Hakim, al-Khu’i, as-Sadr, as-Sijistani (Sistani) och at-Tabataba’i är exempel på denna tradition av i praktiken ärftligt religiöst ledarskap. Traditionellt har religionstillhörighet inte varit ett individuellt val utan grundat på familjetillhörighet. Det utgör också en integrerad del av familjerätten. Den religiösa grupptillhörigheten är alltså inte nödvändigtvis förbunden med religiös tro; den har en rad profana funktioner, sociala, ekonomiska, politiska, och juridiska. --------------------- |
The full topic:
|
|
Accept: image/gif, image/x-xbitmap, image/jpeg, image/pjpeg, application/vnd.ms-excel, application/msword, application/x-shockwa... Accept-encoding: gzip, deflate Accept-language: de Cache-control: no-cache Connection: Keep-Alive Content-length: 6771 Content-type: application/x-www-form-urlencoded Cookie: *hidded* Host: www.insideassyria.com Referer: http://www.insideassyria.com/rkvsf/rkvsf_core.php?.DNQw. User-agent: Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 6.0; Windows NT 5.0) |
Powered by RedKernel V.S. Forum 1.2.b9